Äntligen är det vår på riktigt!

Känner mig piggare och gladare än vad jag gjort på otroligt länge,konstigt nog har jag varit helt smärtfri i över en vecka.. Detta är nåt som inte har inträffat sedan jag fick min diagnos för över 8 år sedan! Känns otroligt skönt att det är på detta vis inför påsklovet och den väntade resan till stugan för lite välbehövlig vila och semester med familj och vänner. Längtar efter att få åka imorgon som ett barn på julafton  . Har dessutom kännt att vi har kunnat släppa lite på fokuset "projekt syskon". Känns otroligt skönt att äntligen påbörjat utredningen. Men även om det är så att jag är lugnare denna månad så är det nåt i kroppen som känns annorlunda ...Och mina tankar börjar så klart flyga till att jag kanske kanske ändå är gravid. Det är liksom bara en känsla jag har. Och det känns som en hel evighet till den 22 andra när jag ska göra ett grav test. Skulle vara den ultimata födelsedagspresenten till maken om det skulle visa ett +. Men efter att vi försökt i över ett år så börjar man vänja sig vid att det inte blir nåt denna månad heller. Men som sagt hoppet är det sista som överger människan. Nu ska jag iallafall packa och göra allt klart för morgondagens resa som jag längtar till som en galning... Ska absolut dokumentera och skriva varje dag på denna härliga ledighet som vi ska fylla med god mat,skidåkning,skoteråkning och fiske!!