Just nu innfiner sig denna eviga väntan och längtan mellan äl och bim... Hatar att det ska vara så här var eviga månad. Och inatt drömde jag att jag var gravid igen,denna gång var vi på akuten för att jag tyckte att fosterrörelserna minskat så mkt. Fy fan vad hjärnan kan framkalla en massa skit! 

Var iaf och hälsade på min älskade vän L idag och träffade hennes lilla kille för första gången. Vilken otroligt vacker och underbar liten kille hon har fått!! Men det bara värker i mig på alla sätt och vis när jag satt där med honom i famnen. Hon frågade vid ett tillfälle om jag inte ville sätta honom i babysittern så jag fick fika ifred,men hon bara tog en snabb koll på mig och sa att du får hålla honom så mkt du vill. Hon ser så himla tydligt hur detta tär på mig månad efter månad! Faan vad less jag är på att det ska behöva vara så här! Allt är liksom uppdelat i tvåveckors perioder. Före äl och före bim. Hur fasiken kunde det bli så här? Tror vissa dagar att jag hålle på att bli galen på riktigt! Så jag jobbar och har en massa annat för mig hela tiden ,bara för att jag ska slippa tänka.

Var med stora tjejen till tandläkaren idag för att dra ut en tand,och när jag satt där med henne coh tröstade för att det gjorde ont med att få bedövning,började jag tänka på hur allt detta påverkar henne! Är jag verkligen den allra bästa mamman i världen för henne nu? Tyvärr är nog svaret nej ,det är jag inte. Herregud det bara måste bli ändring på detta! Kan bara inte missa en massa viktiga saker i hennes liv bara för att jag är så upptagen med att tänka på att fixa ett syskon till henne. Även om det sista hon säger varje kväll är att jag hoppas verkligen att jag får en lillebror eller lillasyster snart...... Nä nu ska det bli sängen,är trött som en galning!